En lördag med Jemens och Svea rikes plågor i tankarna

Foto: Astrid Nydahl

 

Det är bara lördag, ändå tar jag redan sats inför en tung vecka. En begravning som berör mig mycket väntar. 

Jag begrundar fredagens strandsamtal i Åhus. En tonåring från Jemen kom i samspråk med oss. Hon talade fin, vårdad skånska. Hon lärde sig något av oss, så som vi först och främst lärde oss något av henne. Jemen är kanske det enskilda land som vid sidan av Syrien blivit allra mest förstört och slagit i spillror. Att saudierna flygbombar landet till stöd för regeringen, sker ju med USA:s välsignelse, så... Vill man studera denna katastrof närmare kan man gå till Globalis och läsa.

Efter begravningen ska jag hämta min nya dator. Kanske först dagen därpå kommer jag att installera den, med allt det innebär.

Tre skjutna i Kristianstad den gångna veckan. De tre gripna släpptes förstås lika snabbt som de hämtades in, därför att de inte ens är misstänkta längre. Två tonåringar skjutna i Linköping. En av dem dog under fredagen. Vart det barkar hän behöver man varken vara sierska eller professor för att förstå. Ändå är det så många som blundar hårt och hoppas på nästa riksdagsval (vad nu det skulle kunna förändra).