Gestapos fångläger i Danmark och lärdomar för framtiden

 

Henrik Skov Kristensen: Gestapos fangelejre i Danmark. Horserød 1943-44, Frøslev 1944-45 (Gyldendal)

 

”I begyndelsen af august 1943 meddelte tyskerne, at sabotører, der vid tysk krigsret var var idømt straffe på over otte års fængsel, skulle sendes til afsoning i Tyskland. Pga danske protester blev kravet stillet i bero (…)”

 

Vi vet en del av vad som pågick i Danmark under den nazi-tyska ockupationen. Men att vi har kunskapsluckor är lika självklart det.

 

Henrik Skov Kristensen, född 1953, är historiker och sedan 32 år tillbaka chef för det museum som finns i Frøslev-lägret. I sin 742 sidor tjocka, nyutkomna bok berättar han om perioden från 29 augusti 1943 till och med maj 1945. I augusti 1944 flyttade tyskarna Horserødlägret på Själland till det nyetablerade Frøslev-lägret vid Frøslev plantage i Sønderjylland. Hemförlovningen under pandemin gav hans bokprojekt luft under vingarna, och med det avslutat gick han i pension.

Lägerkommendanten Hillgärtner

När man drar för snabba historiska slutsatser kan man tro att dessa läger var ämnade för Danmarks judar i första hand. Men så var det inte, av den enkla anledningen att landets judar flytt till Sverige under hösten 1943. De drygt 8.000 personer som blev fångar i lägren var däremot en blandning av judar, kommunister, motståndsfolk och gränsgendarmer, samt så kallade ”asociala” och ”vaneförbrytare”. 300 av dem var kvinnor som nästan hela tiden levde isolerade från männen. Runt 2.100 av fångarna deporterades från de danska lägren till tyska koncentrationsläger och tukthus.

 

Om man inte redan har litteratur om dessa läger i sina bokhyllor, vågar jag rekommendera Henrik Skov Kristensens bok som ett blivande standardverk, som såväl en läsande allmänhet som professionella forskare kommer att använda sig av framöver.

 

Henrik Skov Kristensen skriver en saklig prosa, vilket ämnet förstås kräver. Han väjer inte för behovet av noggrann detaljredovisning heller eftersom han använt sig av det tyska, digra kommendantsskåpsarkivet. De bevarades av de fångar som stannade i lägret efter befrielsen, för att där driva interneringslägret för landsförrädare, det så kallade Fårhuslejren, som var igång till och med 1949.

 

Akvarell utförd i läget av Gerda Ploug Sara

Ett så omfattande arbete som den här boken utgör, leder också för mig till slutsatsen att den borde studeras under längre tid. Det är ingenting man läser i sängen för nattsömnen. Om man å andra sidan ger den seriös läsning, kanske med papper och penna till hands, ger den en rik kunskap om och förståelse av varför Danmark kunde bli ett särfall i den nationalsocialistiska föreställningen om ett tusenårsrike som skulle vara slutmålet för den krigs- och ockupationspolitik som beordrades från Berlin, och i vilken ingick den horribla Förintelsen av Europas judar.

 

Henrik Skov Kristensen är, liksom jag själv, ett barn av efterkrigstiden, född på 1950-talet. Vi var inte ögonvittnen. Vi kunde inte få förstahandsuppgifter medan den hände. Men med historiker som han, kan vi läsare med lite fantasi också levandegöra text- och bildmaterialet i hans imponerande arbete.

 

Akvarellerna och teckningarna i boken är gripande dokument som visar att människor mitt i förnedring och fångenskap ansträngde sig för att bevara och utveckla de andliga dimensionerna i livet, när de utövade en av lägerledningarna förbjuden konst- och revyverksamhet.

Vid läsningen frågar jag mig själv vad vi kan lära av det som skedde. Vad står vi inför i den postmoderna era som kännetecknas av våldsamma konflikter, inte bara globalt utan också lokalt i våra nordiska länder? Hur långt borta är läger baserade på naket våld, totalitära regimer eller något tredje? 

Det går inte att svara på. Men de europeiska gränsernas sammanbrott och de omfattande folkvandringar som har våra länder som slutmål kan, i kombination med en handlingsförlamad politikerklass, leda till situationer av betydligt kärvare slag än dem vi lever med nu. Det som författaren Björn Ranelid beskriver som  krigsliknande händelser i Sverige under de senaste åren, skvallrar om det. 

Läs alltså Henrik Skov Kristensens verk för kunskap och eftertanke.

 

Minnessten utanför lägret