måndag 6 september 2021

"Jag drar till mig dårarna"

Bortom strandskogen söder om Åhus öppnar sig havsvyn. Mobilfoto: T.N.
 

"Många som förekommer i mina egna berättelser är män jag mött i olika sammanhang. Går jag in på en bar där en mördare befinner sig kan jag lova att han kommer fram till mig. Jag drar till mig dårarna. Som författare är det bara att tacka och ta emot", Klas Östergren i Svenska Dagbladet

Jag ler och suckar när jag läser dessa ord. Det är ju konstnärskapet mitt i prick! Klas Östergren skulle inta vara den berättare han är, om han inte drog till sig dårarna.

Men kan också kalla dem särlingar, ensamvargar, de kan med Torgny Lindgrens ord vara eljest! Men de finns alltid i konstnärens närhet, om inte fysiskt så på andra sätt. 

Är det därför människor räds konstnären och författaren? Tror de att de ska bli inlemmade i dårarnas värld om de närmar sig?

Min svärmor i första äktenskapet tröttnade aldrig på att ge mig rådet att "skaffa mig ett riktigt jobb". Under åren har jag mött flera författare som berättat att de fått detta "råd" av män eller hustrur.

 

1 kommentar:

  1. Tyckte jag kände igen iakttagelsen. Det liknar vad Göran Greider uttalade i SvD 1 september 2009: ”Det är något konstigt med mitt utseende. För även innan jag började skriva och vara med i tv så var det så där. Om det är någon som snackat så mycket med pundarna på Gullmarsplan så är det jag. Jag har något slags dragningskraft på utslagna människor.”

    Göran S

    SvaraRadera